lovelienell

Oro... är nog ett ord som många utav mina vänner skulle nämna först när det gäller mina svaga sidor..

och det är kanske något jag behöver jobba med. Men visst har jag utvecklats enormt det senaste året...

och jag har nog många att tacka för det <33

Jag vill så mycket, så himla gärna... ibland blir det lite för mycket på samma gång och jag rasar ihop igen..

det blir svårt att resa sej, men jag gör det, gång på gång.. im a fighter.

Mina murar räddar mej från att ätas upp.. jag har så många skydds väggar att det blir svårt ibland att känna... det stör mej, men samtidigt så vet jag att det är de som lyckas få mej att klara motgångar, för de murar som väl raserats har jag så oerhört svårt att bygga upp igen.. jag klarar inte av att bli sårad, lämnad, överkörd, bortproriterad, uppäten.. det är mina svagheter.

*

*

*

Jag vill att alla som finns i mitt liv nu, ska veta, är oerhört uppskattade,

även om jag ibland är helt värdelös på att visa det...

Vissa klagar på att jag ger dem för lite tid..

och det vill jag givetvis inte göra.. men jag är en sådan person

som behöver mycket tid för mej själv (lagom!) i perioder...

och det är jätte viktigt för mej att jag känner att det är okej..

att ni omkring mej respekterar och förstår detta..

ni klagar på mej ibland för att jag aldrig har tid för er...

men jag blir väldigt ledsen, sårad och kanske ännu mer

besviken på er, som kör över mej och inte respekterar att

jag behöver min egen tid.. ibland måste man förstå skillnaden

på andras behov och att inte känna sej uppskattad.

Man lever för sin egna skull, man måste se till sej själv i första hand.

Jag visar den uppskattningen jag kan och förmår för stunden.

Det är inte egoistiskt att se till så att man själv är hel innan

man kan börja tänka på andra... goda råd från mej till alla som

ibland känner att dom inte räcker till.. <3