lovelienell

Usch vad man inte mår bra av dåligt umgänge. 
Falska människor får mej att känna mej så tom,
fast jag vet att det egentligen är dom som borde göra det
och inte jag.
Jag blir sårad gång på gång av människor,
för att jag är för godtrogen och det är ingen styrka,
det är en svaghet.
Man måste lära sej vilka man kan lita på och inte
innan man anförtror någon nått eller innan
man låter någon komma en för nära.
Gjort är gjort och man får helt enkelt göra det
bästa utav situationer man satt sej i.
Man behöver inte springa iväg av rädsla,
utan samla ihop sej, tänka igenom saken
och reda ut det på sitt sätt.
Jag försöker ständigt bli en bättre människa,
inte bara mot andra utan även mot mej själv.
Det är oftast sej själv man i slutändan sårar
när man handlar på fel sätt.

Jag bildar inte en uppfattning av någon
utefter vad jag hör om personen,
för det man hör kommer oftast av
personer som inte står personen nära alls,
så jag bildar helst min egna uppfattning om
folk, tack. Döm inte mej efter vem jag umgås med,
du kan dömma mej när du känner mej,
inte när du tror att du känner mej.
Personer som snackar skit om andra däremot
sjunker ganska fort i mina ögon.
Bit dej i läppen nästa gång du är nära
på att säga något och tänk igenom om det verkligen
är viktigt för dej att få sagt det.
Det brukar jag göra..